Från en adventsgran till svensk tradition

Vid diakonissanstalten Kaiserswerther Diakonie i Tyskland fanns på 1800-talet en tradition med adventsljus i en gran. Barnhemsbarn fick tända sju ljus per adventssöndag och läsa bibeltexter om Jesus. När juldagen kom var granen full av ljus.

Ersta diakonis första föreståndarinna, Marie Cederschiöld, studerade i Kaiserwerth och såg detta. Det är belagt att Ersta diakoni haft grantändning under advent åtminstone sedan 1872, då Ersta kyrka invigdes, säger Urban Beckfjäll på Ersta diakonis museum.

Grantändningen på Ersta diakoni är troligen första gången man i Sverige använder ljus för att markera adventssöndagarna. Grantändningen kan alltså ses bakgrunden till de fyra ljusen på köksbordet.

Inte mycket är belagt i skrift men en teori är att adventsljusen spreds med de diakonissor som utbildades här och som arbetade på sjukhus, barnhem, församlingar och skolor i hela Sverige, säger Urban Beckfjäll.

Kring 1920-talet var adventsljusstaken allmän i Sverige och sedan dess intimt förknippad med den svenska julpyntet.

I Ersta kyrka var man också väldigt tidig, kanske till och med först i svenskkyrkligt sammanhang, med att skapa en julkrubba.

Julkrubban uppfanns av det katolska helgonet Franciskus på 1200-talet och då var det levande människor och djur som spelade upp julberättelsen. I det lutherska Sverige ansågs julkrubbor ända in på 1900-talet vara ”för katolskt”, men i enstaka hem (ofta välbärgade med utländskt, katolskt påbrå) kunde de förekomma.

Marie Cederschiölds agerande var, som med så mycket annat, radikalt

– Marie Cederschiöld skriver i sin dagbok redan år 1852 att hon satt upp en Betlehemshydda på diakonssanstalten. Detta kan vara den tidigaste julkrubban som sattes upp i ett svenskkyrkligt sammanhang, säger Urban Beckfjäll.

På den tiden skulle ingen svenskkyrklig präst drömma om att sätta en krubba inne i kyrkan. Marie Cederschiölds Betlehemshydda var, som så mycket annat hon gjorde, en pionjärgärning. Först under 1900-talet sprider sig sedan trenden med julkrubbor i svenska kyrkor och sedermera till svenska hem.

Den julkrubba som står i Ersta kyrka idag är från ca 1905. De vackra men sköra krubbfigurerna skänktes till Diakonissanstalten av Antonia Borg, vars make som var sjökapten, hade köpt dem i Tyskland.

Med i arbetet med att bygga julkrubban är framför allt pensionerade diakonissor. Mossan plockas runt om i landet av just diakonissor och levereras till Ersta inför bygget av krubban. I det vackra landskapet av mossa och växter flyttar sig sedan figurerna närmare och närmare stallet ju närmare jul vi kommer.

Under december månad är du varmt välkommen att beskåda julkrubban i Ersta kyrka och se var figurerna befinner sig när just du är där.